Haile Selassis och min rumpa

Ett tings PROVENIENS och därmed förenligt värde, diskuterades i morse med anledning av Bukowskis Bergmanauktion. Med i det Bergmaska bohaget finns ett nattduksbord. Vitlackerat, oansenligt och trist enligt beskrivaren. Och klottrat. Jag tror nu i och för sig inte att just det klottret skulle ha klotters vanligtvis ofta upplyftande effekt eftersom det står "rädd, rädd, rädd, rädd..." med Ingmar Bergmans handstil. Bra grej å andra sidan; att skriva på sängbordet i brist på annat. Jag brukar vakna i vargtimmen och komma på exakt allt som hjärnan inte fixar under operativ tid i dagsljus. Det vill säga mycket. Så det ligger nästan alltid ett block bredvid min sida på sängen. I avsaknad av sängbord. Och minne.

I våras var jag på middag hos en god vän i Fjällbacka, Jonas. Han ärvde en liten rolig stol för många år sedan. Så nu har min rumpa tack vare stolens proveniens nästan snuddat vid Haile Selassis. Det var nämligen hans stol innan den hamnade hos Jonas. Det är inte utan att jag känner viss stolthet.